Tuesday, April 08, 2014

Hon. Vice Minister for Health speech on World Health Day, Dili Convention Centre, April 8 2014


First of all, on behalf the ministry of health, I would like to thank you to all of you for all your contributions to make this important event happen.

World health day 2014 theme is vector borne diseases; small  bite big treat. World health day is celebrated on April 7 every year to mark founding of WHO in 1948.

Vectors are organisms that transmit pathogens and parasites from an infected human (or Animal) to another human being. They are most commonly found in tropical areas and places where access to clean drinking water and safe sanitation hampered.

At this moment provides an opportunity for individual in every community to engage in various activities, in other to have better awareness and understanding, encourage families to take better action to protect themselves from these kind of diseases.

In Timor-Leste, we are still facing challenges for three vectors borne diseases, Malaria, Dengue and Lymphatic filariasis.

Data showed that the incidence rate of malaria is less than 1 per 1000 population, 540 dengue cases till last Friday and 17.5 % of lymphatic filariasis zero prevalence rates.


In recent years, a new commitment from the Health Department, regional and global initiatives with the support from foundations, United Nations, non-government organizations, private sector and scientific community, has helped to reduce significantly the incidence and mortality rates.

In closing, I would like to emphasize that working together is very essential in making the Timorese people healthier in every single aspects of life (Health, Economic, education, etc).
Thank you very much.

Diskursu Vice Ministra Saude Asuntu Gestao no Rekursu Dra. Maria do Ceu Sarmeto iha Loron Mundial Saude


Dr. Maria do Ceu Sarmento
Eselénsia Señora no Señor  Membru Parlamentu Nasionál
Reprezentante OMS
Parseiru Dezenvolvimentu
Diretór Jerál, Diretor Nasionál,
Distintu konvidadu señor no señora,

Ho Grasa Maromak-nian ha´u, hodi Ministériu Saúde nia naran, hakarak agradese ua’in ba ita bo’ot sira nia prezensa iha fatin ida ne’e, hamutuk ho Ministério Saúde hodi selebra Loron Mundial Saúde ne’ebé monu iha dia 7 Abril tinan tinan hanesan mós mundu tomak selebra.

Loron mundiál saúde tinan ida ne’e ho tema “ Moras Da´et husi Vetor ho nia Slogan ´Small Bite, Big Threat´ (tata kiik-oan, ameasa bo’ot)", buka hatene oinsa proteja o nia. Tema ne’e hó intensaun oinsa atrai populasaun iha mundu ba impaktu saúde tamba moras ne’ebé da’et husi vetor aas, nune’e atu hetan mós atensaun husi governu no sosiedade sivil oinsa hamutuk kontrola vetor ne’e.

Tinan tinan nasaun sira hili tema ne’ebé foka ba pprioridade saúde komunidade nian, hanesan momentu diak fo oportunidade ba individu, família iha komunidade nia laran atu envolve iha asaun oioin hodi prevene populasaun nia saúde.

Ita bo’ot sira nia prezensa hatudu estimulu bo’ot atu bele dezenvolve asaun hamutuk iha futuru, hodi kombate vetor hirak ne’ebé hamosu moras iha nasaun ida ne’e no kontribui ba fatór determina ema nia saúde.
Señora no señor sira hotu,
Ha´u hahú ha´u nia intervensaun ida ne’e, hodi bolu ita hotu nia atensaun ba fatu importante balun ne’ebé relasiona ho estadu saúde populasaun Timor-Leste nian. Mortalidade infantil no materna-sasukat ka indikador estadu saúde povu ida nian, sei a’as iha Timor-Leste, liu liu tamba moras da´et husi vetor (hanesan malária). Iha mós moras seluk tanba vetor hanesan filariasis, chikungunya, japanese Encephalitis, Pes maske seidauk iha númeru fiksu. Kondisaun hirak ne’e afeta ema barak iha ita nia sosiedade, liu liu sira ne’ebé vulnerável, tanba laiha meiu sufisiente atu iha asesu ba kuidadu saúde, ka la iha kbi’it atu iha moris ida ne’ebé diak liu.

Se ita aneliza kle’an liu tan, ba aspetu hirak ne’ebé ha´u temi, ita mós haree katak, moras hirak ne’ e, iha relasaun bo’ot no kondisaun barak ne’ebé la depende deit ba setor saúde ka Ministériu Saúde. Husi setór lubun ida ne’ebé, haree tuir karik ba sira nia atividade dezenvolvimentu, bele fo’o influensia bo’ot ba individu, ka komunidade atu la hetan moras; setor hirak ne’e mak hanesan ha´u temi tuir mai ne’e: edukasaun, bee moos no saneamentu, agrikultura, infraestrutura, liu liu abitasaun no estrada.
Señora no señor sira,


Ita kaer tok ezemplu malária ho dengue hodi halo ilustrasaun kona-ba influénsia ne’ebé setor hirak ne’e iha, ba bem estar no saúde populasaun nian. Ema ne’ebé iha nível edukasaun diak liu, iha posibilidade atu bele komprende no abzorve koñesimentu lais liu. Sira bele uza diak liu informasaun hotu, ne’ebé bele fasilita sira hasees-a’an husi moras, hadia sira nia moris, hodi bele kontribui ba hadiak liu tan ba sira nia kondisaun saúde, no ema sira ne’ebé hela haleu sira.

Se karik ema ho nível edukasaun diak hanesan temi iha leten, bele iha asesu ba bee moos, ambiente ne’ebé saudável, do’ok hisi bee nalihun no lixu ne’ebé soe arbiru deit, esgotu ne’ebé intupidu, halo be’e la halai iha tempu udan, ita bo’ot sira bele mós imajina moras malária, dengue hira mak ita bele prevene!

Ba setor rua ne’ebé mak temi iha leten, se ita akresenta tan agrikultura ne’ebé bele hametin seguransa alimentar iha uma-kain ida ida, hodi uza mós agrikultór sira hala’o irigasaun iha natar, ne’ebé bele hamenus bee nalihun, atu susuk la halo knuuk ba, kondisaun nutrisaun populasaun nian sei diak liu tan
La fó fatin atu malária, dengue bele buras, no natar sei sai fatin ne’ebé bele haburas susuk. Fatór importante ida atu bele hakotu siklu transmisaun malária, dengue mak fatin knuuk no hamoris susuk foun seluk. Iha aspetu ida ne’e, saneamentu ho agrikultura iha papel ne’ebé importante tebtebes.

Tuir fali mai, infraestrutura mós, liu liu abitasaun no estrada, sira nia funsaun importante tebes. Abitasaun ka uma hela fatin, sai nudar fatór ne’ebé kontribui makaas ba susuk malária, dengue atu bele hasubar-aan ba, hodi tata ema, no hadaet moras. Ema ne’ebé iha moras malária, dengue la hetan tratamentu tamba hela dook no susar atu ba fasilidade saúde ne’ebé iha. Ema hirak ne’e sai hanesan fonte transmisaun malária, dengue tamba fini moras ne’ebé iha sira nia ran, susuk ne’ebé tata ema hirak ne’e, sei hadaet tutan fali ba ema seluk ne’ebé besik iha fatin ne’ebé sira hela.

Tan ne’e ita boot sira bele haree mós katak, servisu ne’ebé infraestrutura hala´o kontribui tebes atu hamenus malária, dengue filariasis, cikungunya, japanese encephalitis, no pes iha komunidade nia leet.

Buat hirak ne’ebé temi iha leten, hatudu mai ita katak estadu saúde, kombate ba moras iha nasaun ida nia laran, presiza kontribuisaun husi setór relevante hotu, ida ida ho ninia importánsia rasik. Asaun multisetoral atu bele hetan sinerjia ne’ebé pozitivu, no kordenasaun intersetoral atu bele maximiza utilizasaun efisiente husi rekursu ne’ebé iha, sai hanesan fatór importante tebes iha kombate ba malária, filariasis, no mós fatór determinante seluk iha saúde populasaun nian.

Señora no señor sira
 
Sa deit mak halo ona iha asaun multisektoral no kordenasaun intersektoral ba saúde?
Hahu husi independensia too oras ne’e, iha buat balun mak autoridade sira halo ona, maske seidauk hatudu rejultadu ne’ebé masimu. Iha nivel politiku, desizaun barak ne’ebé halo, hatudu duni kordenasaun intersectoral, nune’e mós iha nivel opersional, imformalmente iha kordenasaun intersektoral, maske asaun konjunta ne’ebé halibur setor relevante hotu, seidauk halao didiak.

Meta estratejika asaun intersectoral ba bem estar no saúde, ne’ebé relevante tebes ho planu kintu governu konstitusional, mak hanesan tuir mai ne’e; hametin bem estar no saúde, ema no komunidade timor leste, liu husi entendimentu komun, konaba problema saúde publika, no asaun konjunta governu tomak, hamutuk ho komunidade, atu rejolve problema hirak ne’ebé sei sai determinante ba saúde populasaun nian.

Molok atu remata, ha´u hakarak agradese imi hotu nia partisipasaun iha eventu ida ne’e, hodi hein mós ita boot sira hotu nia kontribuisaun ativa iha palestra ne’ebé sei tuir mai.

Hakarak mós hatoo agradesimentu espesial id aba komisaun organizadora, parseirus dezinvolvimentu sira tamba apoiu tomak ba eventu importante ida ne’e.

Ikus liu, ha´u apela ba ministeriu relevante iha governu nia laran, komunidade ho nia lider sira, organizasaun sosiadade sívil sira, parseiru bilateral no multilateral, no mós ajénsia Nasaun Unidu tomak, atu tau iha ita boot sira hotu ninia programa no projetu dezenvolvimentu, konsiderasaun bo´ot atu hakiak sinerjia ne’ebé forte, hodi rezolve problema hirak ne’ebé sai hanesan determinante ba saúde populasaun nian, hahu kedas husi malaria no dengue.

Obrigadu

Sunday, April 06, 2014

INS-WHO kontinua kapasita Pesoal Saúde




Institute nasional siensia Saúde (INS) ho organizasaun Saúde mundial WHO kontinua fo formasaun no kapasitasaun ba pesoal Saúde sira husi HNGV, nomos Centru Saúde iha Distritu 13 atu nune’e bele atende pasiente ho di’ak no professional liutan.

Director INS Domingos Marsal hateten INS nudar instituisaun ida ne’ebé foka liu ba formasaun tamba ne’e sei kontinua fo nafatin treinamentu no kapasitasaun ba pesoal Saúde sira mak hanesan mediku, imfermeiru inklui parteira sira atu nune’e oinsa sira bele uja sira nia tempu ho di’ak hodi halo tratamentu ba pasientes.

CHC ou sala internamentu ne’e atu oinsa sir abele jere sira nia tempu ho di’ak hodi fo asistensia ne’ebé di’ak ba pasientes sira liu-liu pasientes sira ideousus ne’ebé tuir lian Saúde hateten katak hirentria siensias ne’ebé aplika ba idojus sira ne’ebé mak iha area Saúde nian, hateten domingos ba jornalista sira iha HNGV foin lalais ne’e hafoin partisipa treinamentu pesoal Saúde sira ho topiku jestaun tratamentu ba idojus director INS ne’e hateten treinamentu ne’e atu oinsa pesoal Saúde sira liu-liu imfermeiru sira atu nune’e sira bele hatene oinsa bele manege sira nia tempu hodi bele halo tratamentu di’ak ba idojus sira.

Treinamentu ne’e ba faze daruak ne’ebé ba liu iha sira imfermeiru hamutuk 20 pesoas ne’ebé sei hala’o durante loron lima ne’ebé sei iha mos faze dala tolu ne’ebé involve iha laran ne’e mediku sira ne’ebé mos sei iha ema nain 20 mak sei partisipa atu nune’e sir abele sai nudar formador fali iha tempu oin mai iha ida-idak nia servisu fatin konaba saida mak sira aprende tiha ona, dehan nia.

Nia mos salienta prosesu treinamentu no kapasitasaun ne’e sei lao nafatin tamba atu sai ema ne’ebé professional tenki aprende buat barak husi ema ne’ebé professional ne’ebé haruka husi rai sira ne’ebé dezinvolvidu ijempu thalandia no seluk tan.

Nia mos hateten treinamentu ne’e bele realiza tamba hetan suporta husi organizasaun Saúde mundial ho montante orsamentu hamutuk 9.000 ba primeira faze, mediku no imfermeiru. Diariu